onsdag 5 december 2012

Birthdaygirl

imorgon fyller jag år och detta är vad jag önskar mig i födelsedagspresent:

Livstidsresa till New York
Livstidsläger på Brolöten
Livstidslager på choklad



och that's about it.

söndag 18 november 2012

Varför går det så fort

Försökte sova, men när jag låg där i mörkret, sårbar och totalt oskyldig, slogs jag av en ovälkommen tanke.
Det började med att jag påminde mig själv om att komma ihåg gymnastikkläderna imorgon, och därifrån ledde dom ena tankarna till dom andra, ni vet som tankar gör.  Det slutade vid att jag såg en bild av mig själv 40 år gammal, rynkig, singel som längtade tillbaka till 15 åriga mig.

och snart fyller jag 16.

jag vill stanna 15 orörd och oskyldig. Ligga i min säng på mina halvsmuliga lakan och fundera på saker jag inte hunnit göra.  Jag vill kunna titta upp på väggen mot min säng och se mina nyvunna rosetter hänga, och borra in näsan i mina nytvättade lakan.  Allt är så nytt men endå så tryggt, vant och gammalt.

Ni vet det där, när man ligger och försöker sova, men mitt i allt mörker så tror man sig se någon eller något obehagligt, då är det bara att tända lampan och allt känns okej igen, för mamma och pappa är precis i rummet ovanför mig.  Mamma och pappa som skyddar mig, och ger mig trygghet som ingen annan.   Vem ska göra det sen?

Jag vill kunna retas med min syster, bråka om vem som ska diska idag, vem som ska duka bordet.
Jag vill kunna krama mina små och småbarns-knubbiga älskade tvillingar, krama dom så hårt, dra in doften av barn tills dom säger ifrån. Pussa deras bulliga kinder och veta att dom är mina syskon, dom är mitt blod, och jag ska skydda dom från allt.

Snart växer dom upp,  bara tanken att någon är elak mot dem gör att det känns som att mitt hjärta vrider och vänder sig, drar sig neråt mot magsäcken och får mig att vilja spy.

Och snart är min mamma som min mormor, och snart är det jag som tjatar på mina barn att dom ska städa sina rum.

Det är så många år kvar, men 15 år har redan gått och dom har flygit iväg, men endå var det så länge sen jag var 7 år gammal och kollade på dom som gick i trean och tänkte på hur lång tid det skulle ta tills jag var så stor.  Allt är så förvirrande.  Det är som att tänka på universum, det tar aldrig slut och allting bara snurrar.

Jag vill bara sitta här i min säng med benen i kors, ha på mig min favorit tröja som börjar bli för liten, och pilla bort nagellack från mina naglar.

Jag älskar allting som det är, kan det inte bara stanna såhär?

Det känns som att allting rusar iväg från mig och tiden rinner som sand mellan mina fingrar.

Varför går allting så fort


lördag 29 september 2012

Varför jag älskar att åka buss

Folk frågar hela tiden om det är jobbigt att åka buss fram och tillbaka till skolan varje dag.
Nu ska jag räkna upp fördelar


  • Man kan sova
  • Man kan lyssna på musik ostört i en timme
  • Man hinner dagdrömma och tänka på livet.  (Låter klyshigt, men sant, och viktigt att få tänka  ostört ibland)
  • Enda stället där jag i princip inte behöver göra någonting


Så jag svarar alltid att jag älskar det.




Btw, min spellista just nu!
Höst 2012





10 fucking dagar






Snart är jag i min drömstad. mer än så behöver jag inte säga.

LOL

hahahaha hittade en video från i vintras, då jag just hade lärt mig spela "piano"  orkar.inte   BEGÅVAD :) :) :) :) :)


torsdag 20 september 2012

Bara jag

September och lyssnar på julsånger

torsdag 13 september 2012

Före jag dör

Detta:




finns inget annat alternativ. jag ska dit.