Where trouble melts like lemondrops

Babe

mannen i mitt liv har återigen överträffat sig själv.

Looking for alaska

that. from a hundred miles an hour to asleep in a nanosecond.
I wanted so badly to lie down next to her on the couch, to wrap my arms around her and sleep.
not ****, like in those movies.
not even have sex.
just sleep together, in the most innocent sense of the phrase.
but I lacked the courage and she had a boyfriend
 and I was gawky and she was gorgeous
and I was hopelessly boring and she was endlessly facinating.
so I walked back to my room and collapsed on the bottom bunk, thinking that if people were rain,
 I was drizzle and she was a hurricane.

Bubbles

Four for you Glen Coco, you go Glen Coco

Idag vaknade jag som vanligt alldeles för sent, försökte dock blunda och suga i mig det sista av sömnen som var möjligt. Sen var handen farligt nära att fastna i chipspåsen, men eftersom jag har mognat (vilket är något jag har inbillat mig) så steg jag istället upp för fort och blev blind i några sekunder och var nära på att ge mig själv en hjärnskakning.

Efter min näringsrika frukost som egentligen innehöll 2/3 ost, åkte jag till stallet med Lisa.

Efter ett varierande ridpass på min otåliga springare så gjorde det ont på för många ställen, orsakat av både kyla och hunger.

Min syster hade lagat hamburgare när jag kom hem, och trots de brända bröden och dressingen som hade gått ut för några månader sedan så räckte det till att stilla mina behov.

Och nu sitter jag i min säng, där jag för övrigt tillbringar 3,99/4 av min tid, mitt hjärta bankar lite fortare än vad det ska, jag har för varmt samtidigt som jag har för kallt. 

och just nu längtar jag mest efter någon att skeda med, tror dock att min katt får bli offret (som vanligt)

Gonatt

lärde mig hur man använde photoshop (lol) så förlåt för alla gif-ar. 

"he dies"

When king Lear dies in act 5, do you know what Shakespear has written?
He's written "he dies" 
That's all, nothing more.
No fanfare, no metaphor, no brilliant final words.
The culmination of the most influential work of dramatic literature is:
"he dies"
It takes Shakespear, a genius, to come up with "he dies" 
And then every time i read those two words, i find my self overwhelmed with dysphoria.
And I know it's only natural to be sad, but not because of the words "he dies"
but because of the life we saw prior to the words.
I've lived all five of my acts
And I'm not asking you to be happy that I must go
I'm only asking that you turn the page, continue reading and let the next story begin
And if anyone ever asks what became of me,
you will relate my life and all it's wonder
and end it with a simple and modest "he died"
- Mr. Magorium

Min vackra